Mgbe
🧵I tese Yesu
I gba tar sha ikyev i “Imo.” Loho u Dedoo u Yohane ôr ér Imo ne ka Yesu iyol Na (Yohane 1:1-3).
💛Dooshima u a kera ende ga
Kwaghôron i hii a ijir ga, kpa a mgbe u i gbe sha dooshima u shaaôn la.
“Er nyi Aôndo gbe or u nana fatyô u eren isholibo? Aluer A gbe nan ga yô, doo hemban ga he?”
Aôndo gba tar man or sha ican u nan lu a mi ga, kpa sha dooshima u shaaôn. U gban or er or u nana zua a mzough a Aôndo ka dooshima je iyol na. Man mva u isholibo kpaa lu ken atô u gbenda u myiman u Aôndo (Mbaefese 1:4-5). Kar u hii u Bibilo ka ijir ga, kpa ka dooshima.
▸ Ôr seer
Bibilo i hii a mzough u mhenen ga, kpa i hii a mpase: “Sha hiihii Aôndo gba…” Tar lu sha aie ga, kpa ka tom u Aôndo u a lu or la.
- Ikyav i Aôndo · ken akaa a uma cii, ka or tseegh i gbe nan kuma a Aôndo — u fan Un man u kuran tar.
- Mmem · mmem u iyange i sha sieer i tese er akaa cii kar shi lu bem (shalom): “lu dedoo.”
- Edhen · tar u cii vihi ga, ape Aôndo man ior ve zende imôngo la.
Mgbough
🧵I tese Yesu
Ityendezwa i hiihii i Loho u Dedoo, i i na zum u mgbough kar yô: “vor u kwase” una cagh ityough ki iyô — man ka Yesu je la (Genese 3:15; Mbaromanu 16:20; Mbagalatia 4:4).
💛Dooshima u a kera ende ga
Zum u ior er isholibo la, Aôndo tôô ityendezwa i myiman her je.
“U leen man u zuan a ku sha u yan atam a môm tseegh — Aôndo lu kahôn or hemban ga he?”
Mlee ken Edhen lu ijir shi lu mhôôn imôngo. Aluer or, sha mpav a Aôndo shi mzough paa nahan la, nan ya sha kon u uma nan lu uma gbem sha won yô, nan lu ken ican gbem sha won (Genese 3:22). U den ku ka u bughun gbenda u mhiden; man her je Aôndo tôô ityendezwa i Oryiman (Genese 3:15). Dooshima vande lu ken atô u ijir.
▸ Ôr seer
Sha mhendan a Aôndo u soon u “lun er Aôndo” la, isholibo nyôr ken tar. Mkure na ka mhendan a tindi tseegh ga, kpa ka mpav u mzough.
- Mzough u i paa · a Aôndo (myeren), a ayol a ve (mwen), man a akaa a sha tar (uvaha man tom u nyoon).
- Ku · mwanger u “ú kpe je” hingir mimi.
- Genese 3:15 · kpa ken atô u ijir, ityendezwa i myiman i hii van. Mbatimenkwagh yila i ér “protoevangelium” (Loho u Dedoo u hii).
Mbatertamen
🧵I tese Yesu
Ityendezwa i ér “akuraior cii aa zua a iveren” la i kuma ken Yesu, vor u Aberaham (Mbagalatia 3:16).
💛Dooshima u a kera ende ga
Aôndo va hii sha or u nan kuma a mi ga la, A yila nan a iti i nan, A hingir nan igbenda i averen.
“I tsough Aberaham sha jighjigh u nan u hemban — ior mba ken Bibilo cii ka mbahembanagee mba sha kwaghdedoo ga he?”
Aberaham kpaa er aie shi nan tsam ishima, man Yakob lu orgenegh. Aôndo yila ior mba “ve kuma” la ga, kpa A yila mba ve kuma ga la sha mhôôn. Inja i mtsough lu mlu u ve u dedoo ga, kpa lu dooshima u jighjigh u Aôndo (Duteronomi 7:7-8).
▸ Ôr seer
Aôndo hii u soron zayol u uumace cii sha u yilan or môm, Aberaham. Ishima i kwagh ne ka ikyua (ityendezwa) — ikurior i vesen, tar, man “iveren sha ci u akuraior cii.”
- Jighjigh u nan · Aberaham na ityendezwa i i nengen a mi ga la jighjigh, man i ôron un perapera (Genese 15:6).
- Isaka man Yakob · ityendezwa kar za hemen; Yakob (Iserael) mar ikpinaior pue kar uhar.
- Yosef · anngôôv na tee un kpa A za un sha hemen — “Aôndo yô, lu a awashima u dedoo sha kwagh la” (Genese 50:20).
Mdugh man Deserete
🧵I tese Yesu
Paseka — ape awambe a waniyôngo a yima sha ku la — i tese Yesu, “waniyôngo wase u Paseka,” u i mande Un sha terankon sha ci wase (1 Mbakorinte 5:7).
💛Dooshima u a kera ende ga
A ungwa mhungun u ior mba ve lu ikpan la, A hide iyol Na A va yima ve.
“Tindi (Atindi) ka mker shin gbendaakaa u or nana kar sha u zuan a myiman ga he?”
Aôndo yima ve cii A na ve tindi la. Atindi Pue je a hii sha mpase u myiman: “Ka Mo TER, M lu Aôndo wou, u M dugh a we ken tar u Igipiti” (Ekesodu 20:2). Tindi ka “kuran u sha u zuan a myiman” ga, kpa ka mtwese u dooshima u tesen er ior mba i vande yiman ve sha mhôôn la vea lu uma yô (Duteronomi 7:7-9). Mhôôn ka u vande hii; mtindi ka mlumun u i ne.
▸ Ôr seer
Myiman u hemban cii ken Icighanruamabera u Tse. Iserael, u u lu ikpan la, zua a myende sha agee a Aôndo shi hingir ior Na.
- Paseka · ya u i nger awambe a waniyôngo sha hunda la ku kar a mi — ka ikyav i nagh cii a va dondon la.
- Zegemngerem u Nyian · myiman ape gbenda bee la; “mper za sha won” hingir ikyav i mhii u he.
- Ikyua i Sinai · sha Atindi Pue ve henen er vea lu uma er ior mba Aôndo nahan.
- Tempel u shate · icighanya u i fatyô u tôôn u u Aôndo A lu ken atô u ior Na — mtem-iyange u “Imanuel.”
- Anyom 40 · mhendan na ikurior môm zende deserete, kpa Aôndo lu vea ikyô a mana man icôgh i ibiam man i usu.
Mhembe man Mbaajiriv
🧵I tese Yesu
Hen ya u Rutu Davidi due ken mi, man hen ya u Davidi Yesu due ken mi (Mateu 1). Ken zayol kpaa, ikurior i Mesia ende u zenden ga.
💛Dooshima u a kera ende ga
I nyaman Un sha won sha won, kpa hanma shighe u ve gbidye mliam yô A tindi oryiman A nder ve shi.
“Mhembe u Kanaan lu mwuanior u mhôôn shio — Aôndo u Icighanruamabera u Tse lu kahôn je.”
Ka kwagh u i fatyô u kuren sha kwaghôron môm ga shi u soon u veren ishima. Kpa Bibilo i tese un er ipila i shio shio ga, kpa er ijir u i er sha kwaghbo u tsung u anyom kpishi (kua mtôô u mbayev) la, sha mhom kpishi (Genese 15:16; Duteronomi 9:4-5; Levitiku 18:24-25). Aôndo i fer fer sha u eren ijir kpaa ga, man or u nan gema hen A yô A ngohol nan a iember, aluer ka orgenetar je kpaa er Rahab man Rutu nahan (Yosua 6:25; Rutu 4:13-17).
▸ Ôr seer
Hen ikyev i Yosua ve nyôr ken tar u ityendezwa, kpa er ve tem yô, shighe kese ve hungur Aôndo. Mbaajiriv ka gbenda u môm u a kera ende ga.
- Gbenda u shin inya · isholibo → ican → mliam → orjir yima → isholibo shi. I za vihin seer.
- Mbaajiriv · Gideon, Samson, Debora — mbayiman mba sha shighe la tseegh, mbahembanagee kpa mba a asorabo kpishi.
- Rutu · kwaghôron u wang u jighjigh ken shighe u ime; kwasewanetar nyôr ken ikurior i Davidi (man i Yesu).
Tartor u i Zer la
🧵I tese Yesu
“Ikônough ki gbem sha won” i kuma ken Yesu, wan u Davidi — sha nahan i yila Un “Wan u Davidi” (Luka 1:32-33; Mateu 1:1).
💛Dooshima u a kera ende ga
A vende Davidi u A gbe la kpaa ga; sha ikyev i nan A tôô ityendezwa i tor u gbem sha won.
“Davidi lu orhembanagee u asorabo lu ga — sha nahan i yila un ‘or u sha ishima i Aôndo.’”
Davidi er idya shi nan wua or kpaa. “Or u sha ishima i Aôndo” inja na lu or u asorabo lu ga ga, kpa lu or u nan yer isholibo na ga — nan gem ishima cii shi nan hide hen Aôndo gbem (Pasalmi 51). Dooshima u Aôndo i vende or u nan gba kang kang kpaa ga.
▸ Ôr seer
Shighe u dedoo u Iserael, sha ikyev i utor utar.
- Saul · tor u hii u ior soo la; mhii u dedoo kpa mhendan vihi un.
- Davidi · “or u sha ishima i Aôndo.” Nan hemba Goliat shi maa Yerusalem hingir ngerenya. Nan er isholibo i vesen (Batseba) kpa nan gem ishima sha ishima cii (Pasalmi 51).
- Ikyua i Davidi (2 Samuel 7) · Aôndo tôô ityendezwa u veren ikurior i Davidi gbem sha won — mzough u ishima i mkohol u mesianik.
- Solomon · sha hemen u kwaghfan man inyaregh nan maa tempel, kpa ken masetyô nan gema sha mciviraeev.
Tartor u i Paa la
🧵I tese Yesu
Ken shighe ne mbaprofeti pase Mesia u una va la wang seer (Yesaia 9:6; Yesaia 53).
💛Dooshima u a kera ende ga
Hen ior mba ve gema un imbusu la A za tindin ve mbaprofeti, A zaan ér, “Hide nen va ya.”
“Profeti ka oryidiwer u pasen akaa a hemen / Aôndo u Icighanruamabera u Tse lu iyugh tseegh.”
Ishima i profeti lu “mpase u akaa a hemen” ga, kpa lu mliam ma Aôndo ma ican ér: “Hide nen va.” Mwanger u ijir je kpaa i soon u timin ga, kpa i soon u geman ior u nan ve uma — “Ku u iferor doom ga” (Esekiel 33:11).
▸ Ôr seer
Sha ayange a wan u Solomon tartor paa: tartor u imbusu u Iserael (ikpinaior pue, ngerenya Samaria) man tartor u angahar u Yuda (ikpinaior ihar, ngerenya Yerusalem).
- Iserael (imbusu) · hanma tor civir aeev; i gbough sha ikyev i Ashiria sha 722 cii Kristu.
- Yuda (angahar) · ikurior i Davidi za hemen, utor mba dedoo môm môm er Hesekia man Yosia, kpa cii i tumbe.
- Mbaprofeti · Eliya, Amoshi, Yesaia, Yeremia gbidye mliam ér “gema nen!” Mpase u mesianik kuma sha mtsue heen (“Ortom u ican” u Yesaia 53).
Mkohol
🧵I tese Yesu
Ken atô u mkpeshima cii Yeremia tôô ityendezwa i “ikuryan i he” (Yeremia 31:31) — ikyua i môm i Yesu A wa sha kwaghyan u masetyô la.
💛Dooshima u a kera ende ga
A za vea ve zan zan ken tar u ime u mkohol kpaa, A tôô ityendezwa i msoron.
“Mkohol tese er Aôndo undu Iserael cii.”
Mkohol lu mundu ga, kpa lu mtsaha man msoron u Ter hen wan u nan soo (Mbaheberu 12:6). Aôndo yem ga; A lu vea Daniel ken atô u mkohol shi A tôô ityendezwa ér, “M fa mbamhen mba M lu henen sha a ven ne … ka mhen u bem … sha u nan ne ishimaverenkeghen i dedoo ken masetyô” (Yeremia 29:11).
▸ Ôr seer
Mwanger kar hingir mimi. Tempel nyie man i tee ior za ken Babilon — ve hingir banzaôr u tar, tor, man tempel: ijiir i shin inya cii.
- Mgbough uhar · Iserael (Ashiria, 722 cii Kristu) man Yuda (Babilon, 586 cii Kristu).
- Daniel · ikyav i jighjigh ken atô u ya u tor u civir aeev (ihime i ibua); nan nenge mpase u “tartor u gbem sha won” u una va la.
- Icôgh i ishima · mpase u akeke a kpiir a hingiren uma (Esekiel 37) man “ikuryan i he” u Yeremia i tese hemen ken ime la.
Mhide hen Ya
🧵I tese Yesu
Malaki, takerada u masetyô u Icighanruamabera u Tse, kure sha u pasen ortyom u una sôr gbenda u Mesia la: “M ngu tindin ortyom Wam” (Malaki 3:1).
💛Dooshima u a kera ende ga
Hen ior mba ve gba kohol kohol kpaa A vande tôôn ityendezwa Na ga, kpa A nder ve shi.
▸ Ôr seer
Sha mtindi u tor u Persia Sairus (538 cii Kristu) mhide hii. Sha mpaver mzough utar ve hide ve maa akaa a vihi la.
- Serubabel · maa tempel (i bee sha 516 cii Kristu).
- Esera · tese Kwagh u Aôndo shi man nan jighjigh hingir uma.
- Nehemia · maa azende a Yerusalem sha ayange 52.
- Eseter · yima Mbayuda mba ken Persia sha mtim — “sha shighe er u ne.”
- Mzendenkeghen u her · tempel tile, kpa tor er Davidi nahan lu ga. Ior kohol Mesia.
Anyom a Mem
🧵I tese Yesu
“Mwa u tso” cii ne lu tom u Aôndo sha u Yesu Una va vough “zum u shighe kuma” la.
💛Dooshima u a kera ende ga
Hen anyom a mem a 400 kpaa, sha ijime, A lu wan gbenda u myiman.
“Aluer kwaghôron lu ga anyom 400 yô, alaghga Aôndo yem shin lu memen?”
Mem ka mlu ga ga. A ôr kwagh tsô ga, kpa shighe la cii A lu geman atartor, ijô, man igbenda sha u wan tso u myiman. Ken shighe u mem hemban la, Aôndo lu eren tom hemban cii, sha dooshima (Mbagalatia 4:4).
▸ Ôr seer
Hii sha Malaki zan zan ken Icighanruamabera u He, anyom er 400 kar a kwaghôron u he u Bibilo ga. Kpa hen ijime i akaa a eren la, Aôndo lu wan gbenda sha u Loho u Dedoo una samber.
- Atartor a gema · Persia → Grika (Alesander, 333 cii Kristu) → Mba Ptolemi man Mba Seleukid → mtaver-iyol u Mbamakabe (167 cii Kristu) → Roma (63 cii Kristu).
- Zwa Grika · mhembe u Alesander na zwa Grika hingir zwa u môm; i gema Icighanruamabera u Tse ken zwa Grika (Septuagint), i bugh gbenda u Loho u Dedoo una samber fefa.
- Igbenda man bem u Roma · igbenda i dedoo man “Pax Romana” hingir igbenda i mpase u Loho.
- Usinagog man mbamzough · mtesen u sinagog tser; Mbafarisi man Mbasaduki due; man mkohol u Mesia beenyô.
Yesu Va
🧵I tese Yesu
Vor u kwase (kar 2), iveren i Aberaham (3), waniyôngo u Paseka (4), tor u Davidi u gbem sha won (6), ikuryan i he (8) — cii i kuma ken or môm, Yesu: Orprofeti, Orpristi, man Tor wase u mimi.
💛Dooshima u a kera ende ga
Zum u se lu mbaasorabo her la, A tindi Wan Na A na uma Na.
“Yesu lu ortesen u dedoo môm tseegh / terankon lu mhembe u i mande.”
Yesu kaa ér Un iyol Na ka Aôndo (Yohane 8:58), man terankon lu aie shin mhembe u i mande ga, kpa lu dooshima u i wa tso na. I tee Un sha agee ga, kpa Nan iyol Na gbihi uma Na (Yohane 10:18). “Or ngu a dooshima u a hembe ngun ga, je u or nana gbihi uma u nan sha ci u akar a nan” (Yohane 15:13).
▸ Ôr seer
Mem mgba; U i tôô ityendezwa la va. Avangeli anyiin pase kwagh u uma, ku, man mnder u Yesu sha ahembe anyiin.
- Mva ken iyol · Aôndo hingir or (Imanuel, “Aôndo a vese”), ken ijiir i hôô i Betelehem.
- Tom · A tese tartor u Aôndo, A bee uangev, A yila mbaasorabo. “Or u nan nenge a Mo yô, nan nenge a Ter ye.”
- Terankon · A kimbi injar u isholibo man ku u mgbough va a mi la (kar 2). Waniyôngo u mimi u Paseka.
- Mnder · sha iyange i tar A nder, A cir agee a isholibo, ku, man Satan — sha terankon je A “A ngohol mbatarev man mbautahav mba sha kwavaôndo la ikav … A hemba ve” (Mbakolose 2:15).
Sha nahan Yesu ka Orprofeti wase u mimi (u tesen gbenda u zan a Aôndo), Orpristi wase u mimi (u nan iyol Na sha u kimbin isholibo), man Tor wase u mimi (u hemban isholibo, ku, man Satan shi u tor gbem sha won).
Nyianegh ki Hii
🧵I tese Yesu
Kwaghôron ne ngu zan hegen je. Bibilo kure sha u tôôn ityendezwa ér Yesu Una hide va shi Una gema akaa cii hingir a he (Mpase U Yohane 21).
💛Dooshima u a kera ende ga
Dooshima u se ngohol la, hegen A tindi u u za sha tar cii.
“Nyianegh ki Aôndo ka mkohol u ior mba asorabo lu ga, shin ka iyou tseegh.”
Nyianegh ki Aôndo ka mzough u “mbatseren mba ve kuma” ga, kpa ka u mbaasorabo mba i dem ve la. Apostoli Paulu iyol na kpaa yila iyol na ér “mo m hembe” mbaasorabo (1 Timoteu 1:15). Nyianegh ki tsuaa kpaa anyiman shi gba kohol kohol (Aerenakaa A Mbaapostoli 6:1; 1 Mbakorinte 1:11). Ka ijiir i wuese iyol ga, kpa ka ior mba ve karen dooshima u ve ngohol la (Yohane 13:34-35).
▸ Ôr seer
Yesu A kundu sha won kar yô, Jijingi u i tôô ityendezwa la va sha Pentekosti man i mar nyianegh. Loho u Dedoo samber fefa kpishi.
- Pentekosti · Jijingi gema mbahenen mba ve lu cian mcie la hingir mbashiada mba taver asema.
- Peteru · pase Loho u Dedoo hen Mbayuda ken Yerusalem.
- Paulu · hii er ortev hingir apostoli, maa nyianegh ken tar u akuraior a sha won shi nger uwasike.
- Zan zan ikighir i tar · Yerusalem → Yudia → Samaria → Roma. Ityendezwa i Aberaham i “akuraior cii” la hingir mimi.
- Man se kpaa · kwaghôron bee ga; ka u zan hemen sha mhide u Yesu man Sha man tar u he.
Msoron (akaa cii a hingir a he)
🧵I tese Yesu
Edhen u mgbe u hii la i sôr un masetyô er “Yerusalem u He.” Aôndo tema vea ior Na gbem sha won — mkure u Imanuel (Mpase U Yohane 21:3; Mateu 1:23).
💛Dooshima u a kera ende ga
Masetyô Una ese hanma mliam shi Una sôr akaa cii sha dooshima.
▸ Ôr seer
Bibilo i kure sha shighe u nyianegh ga. Takerada u masetyô na, Mpase, tese Yesu er A hide van sha u kuren akaa cii.
- Mhide · Tor u i tôô ityendezwa la hide va sha icivir.
- Mhembe u masetyô · Satan man ku i tim ve gbem sha won, man Kristu tor er Tor u Utor (1 Mbakorinte 15:25-26; Mpase U Yohane 20:10).
- Ijir man mnder · i sôr hanma kwaghbo, man mbakpenev nder shin ku.
- Sha man tar u he · isholibo, ku, mliam, man ican kar gbem sha won (Mpase U Yohane 21:4).
- Edhen u i sôr la · ken “Yerusalem u He” u u hembe u hii la, Aôndo tema vea ior Na gbem sha won — ijiir i Bibilo cii i lu zan sha mi la.
Sha nahan hegen ka shighe u “i kar, kpa i bee ga”: ken Yesu myiman i kar kuren, kpa mkure u mi i kohol her.